Cinas reflektioner

Nytt år, ännu mer gravid.
Jul och nyår firades lungt år 2008. Julafton 2007 var jag ju ute på tbs, riktigt kul, var förbi där utanför i år också bara för att säga hej, men var ju inte direkt festsugen. Nyår var vi bara hemma och åt god mat och vid tolvslaget gick vi ut och kollade lite raketer, det var inte alltför mycket sånt här, lungt område jämfört med vad vi är vana vid. Där vi bodde innan kunde folk skjuta raketer helt hysteriskt ända till fyratiden, här var det slut vid halvett.

I vecka 34 hade vi BM igen. SF-måttet låg på 30 cm, hjärtslagen 146 och huvudet hade lagt sig tillrätta redan men var ruckbart. Hade en ny BM bara denna gång, hon tyckte kurvan var så långt ner så hon skickade oss på tillväxt-UL.
Det visade att bebben var 12,5% mindre än genomsnittet i den veckan men inget allvarligt. Nästa tillväxt-UL skulle vara i v. 36.

Fortsatte gå till BM även v 36, då tyckte hon att jag hade så bra blodvärden mm sist så hon tog aldrig såna prover. SF-måttet var 32 cm och denna BM, som jag alltså haft varje gång tyckte det var konstigt att jag hade fått gå på extra UL men jag tror den nya ville vara på den säkra sidan bara.

Samma dag gick jag till läkaren igen för jag hade så ont i ryggen av foglossningen och mellan skuldrorna, kunde inte alls jobba så hade redan gått hem några dar tidigare med såna smärtor så jag inte kunde röra mig överhuvudtaget. Att åka buss var inte ens att tänka på. Katastrofalt. Dessutom hade jag fått ischias på höger sida, så det drog nåt enormt i rumpan och ljumsken. Jag blev heltidssjukskriven fram till förlossningen. Otroligt skönt att bara kunna vila så fort man känner att det behövs. I mitt jobb med barnen kan man ju inte direkt lägga sig och sova när det gör ont i ryggen.

Gick återigen på tillväxt-UL, då hade bebben vuxit, så den var 9,7% mindre än genomsnittet. Bravo där bebis, så fort jag fick börja vila från jobbet började h*n växa.

Vecka 38 var vi hos BM och då hade SF-måttet gått upp en cm till. Bebbens hjärtljud hade gått ner till 135 slag per minut. Nu i slutet så kan man tydligen gå ner i vikt, min BM säger alltid att "det är helt ok", i mina öron är orden helt ok kanske inte alltför bra så man blir ju lite rädd men hon har alltid sagt så om allt så det är säkert ingen fara.

I den här perioden har bebisen sparkat riktigt rejält men jag har aldrig fått ont av det, den ligger långt ner och irriterar kissblåsan, så jag springer ju på toaletten rätt ofta, men det är sånt man får räkna med när man är gravid. Det är iaf riktigt mysigt när den sparkas och håller på, då vet man ju att det finns nån där inne.

Under den här tiden hamnade jag även på sjukhus och fick tillbringa två dygn där, usch vad tråkigt det var, jag fick höra det ena efter det andra, jag hade hela sex olika sjukdomar( hjärtsvikt, blodpropp i lungan, lunginflammation, lungsäcksinflammation, förstorat hjärta och vätska i lungan)innan dom till slut släppte hem mig med diagnosen luftvägsinfektion. Tur det visserligen, nu har dom tagit massa röntgen och jag är helt frisk.

Nu är det bara 5 dagar kvar till beräknad förlossning och det är riktigt spännande, jag är inte nervös över huvudtaget, bebben ska ju ut oavsett hur jag beter mig, därför är det lika bra att bara ta det som det kommer.

BB-väskan är packad så det är bara att vänta, snart börjar ett helt nytt liv.