Sovvanor
Vi har börjat lägga Liam i sin egen säng nu på dagtid, trodde inte han skulle somna så lätt utan att det skulle bli lite kämpigt men både lördag och söndag höll han på och jollrade ett tag, lekte med täcket, sparkade av den många ggr, sög på den, försökte äta på den och sen somnade han. Riktigt skönt att det gick så bra.. Sen idag när jag skulle testa igen gick det inte alls, han hade sina "somna"-rutiner men sen blev han riktigt grinig så jag tog upp honom, vi gick på en promis till affärn istället, det tog nästan en halvtimme innan han somnade, stackarn var så övertrött.
Nu har han återigen sovit rätt bra på natten, vaknar första gången vid fem och sen vid åtta, jag som precis tänkte att han skulle börja få sova i egen säng eftersom han vaknar varje timme på morgonkvisten och letar efter tutten även fast han inte är hungrig. Jag har bara så svårt att ta in hans säng i vårat sovrum, har sån separationsångest trots att han ju fortfarande ligger brevid mig.. Har redan pratat om det här i en vecka och fortfarande står sängen kvar i hans rum, men det är ju så mysigt att sova nära honom och det underlättar vid nattamningen, bara att dra honom till sig och fortsätta sova.. jag kanske ska ha en avvänjningsperiod.. låter som om jag är knarkare ju..usch!
