Kattluckan (update)

Nu har vi tränat med katterna och luckan, Shrek gick igenom först av dom fyra, sen idag lärde sig även Sotis, men det tar låååång tid innan dom fattar att man kan öppna den genom att trycka med tassen eller ansiktet, sen så har ju Shrek blivit slug, igår gick han igenom helt för att få tag på godiset som satt på insidan av luckan typ, idag öppnade han bara luckan med tassen och snodde godiset och sen ut igen..hahaha! Dom e inte dumma direkt..Nu gäller det att lära även Snowy och Chivas att gå igenom, hur nu det ska gå till, dom är inte så intresserade av godis, får försöka locka med annat!

Hur man får katter att gå igenom kattlucka

Vi köpte en kattlucka som skulle monteras på toadörren, tänkte att vi kan ha den stängd så man slipper lyssna på tvättmaskinen och torktumlaren.
K höll på med monteringen ett bra tag men fick till slut dit den, dörrens insida hade typ kartongbitar, helskumt..men tydligen är innedörrar så, inte direkt det bästa materialet.
Sen skulle vi börja med att lära katterna gå igenom luckan, testade dessa metoder:

1. Locka dit dom med godis, funkade sådär. 2 av 4 gick igenom men inte när luckan var stängd.
2. Trycka igenom dom lite fint, gick inte alls, det var nödbromsen på direkt.
3. Gnugga in god doft på luckan, dom kelade med den och gick sen därifrån.
4. Drog snöre fram och tibax, en av fyra gick på det tricket.

Så nu funderar vi på hur i hela friden vi ska få dom att förstå det där med luckan??

Katter är inte så lättlurade som vi först trodde!


Snowy

Hittekatten Snowy kom till oss i januari 2006. Jag hittade henne utanför mitt gamla jobb, hon bodde under huset och det var kallt och snöigt. Hon hade varit där i en månads tid och jag försökte övertala K att vi måste ta hem henne, det var ju synd om henne som behövde gå där och frysa och kanske utan mat också. 
Det var flera som kanske kunde tänka sig ta henne men det hände aldrig nåt, så när skoleleverna kom tillbaka efter jullovet tyckte jag att nu tar vi henne så hon slipper allt det där... Droppen var när några killar i nian täckte för hålet där hon gick in och ut, just då vet jag att hon var där inne och jag blev så förbannad så jag ringde K och sa att han minsann får komma med bur, på en gång.
Vi skulle sätta ut lappar ifall nån saknade henne men hon anpassade sig så bra hemma hos oss och var så underbar och tacksam så det blev aldrig några lappar..oopps!
Hon är verkligen riktigt snäll också, vi var lite oroliga att hon kanske kunde kissa inne och ha egna regler där hon river i gardiner och möbler men det har hon aldrig gjort.






Sotis

Om Shrek är min katt uti fingerspetsarna så är Sotis Kais katt helt klart. Det är bara Ks ord som är lag.. Ända gången man kan få Sotis uppmärksamhet är om man säger det magiska ordet "gooodis".
Hans namn är riktigt passande, får nån annan uppmärksamhet så kommer han fort och kollar läget, vad är det som händer liksom?
Kvackar gärna åt fåglar som irriterar utanför och låter nästan som en själv.





Shrek

Shrek kom till oss tillsammans med Sotis. De två är bröder och kommer från Åkersberga ursprungligen. När vi hämtade de var de väldigt väldigt små, som kattungar ju är, tyvärr så hade hon vi hämtade dom ifrån räknat fel på veckor, helt fel, de skulle vara 9 veckor men var enligt veterinären max 5-6 veckor.
Shrek är min katt uti fingerspetsarna, mammig som få.. när han jamar låter han inte som en katt utan som en fågel..hihih!




Chivas

Maarits katt från början, vi tog honom samtidigt med Chaplin.
Älskar att ligga och gosa, helst så nära ansiktet som bara möjligt. Han kan ligga i famnen och hänga ner med tassarna mot golvet, det ser så obekvämt ut men jag antar att han trivs.
Har hunnit bli 14 år men tar man fram snöre så blir han som en kattunge på nytt.
Sover helst i sängen på en egen kudde, inte vilken kudde som helst dock utan den bästa, har han råkat få fel kudde så ligger han inte på den..kräsen med andra ord.




Chaplin

Ja, Chaplin var då Ks katt från början, han hade den när han bodde hemma hos sina föräldrar men var tvungen att göra sig av med den eftersom hans mamma var allergisk. Som tur är kunde Ks syster ta honom, sen så blev det som det blev och hon skulle göra sig av med sina katter. Då tänkte vi att vi ju kunde testa ta dom hem till oss ifall dom nu skulle passa med våra andra katter, det gick bra.

Chaplin var ett riktigt matvrak, han kunde tömma ena skålen efter den andra, det syntes också på hans kropp, en riktig katten Gustaf med andra ord, dock åt han inte lasagne, eller det vet jag ju inte, vi provade nog aldrig.



Han var även en livsnjutare, låg hur som helst och var som helst. Allra helst sov han i garderober eller i väskor, påsar mm. Ju trängre, desto bättre.


Tyvärr blev han sjuk och hade svårt att bajsa, så vi var tvungna att låta honom somna in den 31 maj 2006. Men han finns alltid med i våra minnen.


RSS 2.0