Reseberättelse del 2
Passar på att skriva om resan och den andra veckan nu när jag inte gör så mycket annat vettigt ändå.
6/12-13/12
K skulle ju som sagt joina oss den andra veckan, jag skulle möta honom nånstans i Playa de las Americas men visste inte var eftersom han skulle få reda på det först vid landning. Sen fick jag ett mess om ett hotell vars namn inte fanns överhuvudtaget på kartan vi hade, kom som tur på att ett hotell vi passerat nästan dagligen hade bytt namn vilket vi av någon konstig anledning hade noterat och hittade därför dit. Var nästan nervös inför att träffa honom igen, hade såklart saknat honom men inte så att jag hela tiden bara tänkte på honom och inte kunde göra annat typ, iaf, en buss kom men han klev inte av, reseledaren frågade om jag väntade på nån och jag sa vem, då kollade hon i sina papper och sa att han nog inte kommer..eehh, va?? Jag sa att det borde väl komma fler bussar eftersom K messade mig för en stund sen att hans buss har åkt från flygplatsen, då svarade hon nåt i stil med, ja, kanske det då..ööhh..okej?? Iaf, så kom det en buss till, ja, där måste han ju va, men nej, ingen K klev ut, blev lite rädd att jag ändå står vid fel hotell men så såg jag en tredje buss komma och därifrån klev han sen av, jag var överlycklig och fick tårar i ögonen så nog hade jag saknat honom, mer än jag själv trodde faktiskt!
Liam blev jätteglad när vi kom tillbaks till hotellet och K var med.
Dagarna flöt på, vi hade ungefär samma rutiner som hittills, men var på stranden lite mer, valde en strand där det var skyhöga vågor och gul flagga, man simmade alltså på egen risk, det var så jäkla kul att hoppa in i en våg och åka med fram o tibax, man kan såklart inte jämföra vågorna med en tsunami fast förstår nog att det måste ha gått undan, hörde idag på nyheterna att vågorna i Thailand för fem år sen var 25 meter höga, våra vågor var kanske max 3 meter och ändå rycktes man med hårt.
Vi åkte iväg på en utflykt oxå, till Loro Parque som ligger i Puerto de La Cruz, det måste nog vara den häftigaste djurparken jag besökt, dom hade späckhuggarshow, vilka makalösa djur, stora men kloka..wow alltså! Sen hade dom sjölejon, papegoj och delfinshower oxå, kollade dock bara sjölejonshowen, coola djur det där.. Djurparken var fylld med fina växter och man gick nästan hela tiden i skugga, mycket välplanerad park, fem plus.
Liam var inte så intresserad av djuren, eller så förstod han inte så mkt ännu..
Förresten så var det 40 grader varmt där på en skylt, det konstiga var bara att nästa skylt visade -25..hur går det ihop? Innan bussen skulle åka tillbaks gick vi lite längs med strandpromenaden, ännu högre vågor och röd flagga, där hade man inte velat bada, eller det får man ju inte heller.
På hotellet hade dom papegojshow en kväll, det är så häftigt att se hur dom är tränade och att dom kan så mycket saker, eller rättare sagt, att dom förstår så mycket.
På fredagen gick vi en lång promis till den finare delen av Americas, playa fanabe.. Vi stannade och åt fresas con nata, eller jag var den enda som gjorde det.. K o mamma tog annat, sen när vi kom tibax till hotellet började jag må illa och var inte alls hungrig eller sugen på nåt, vilade ett tag för vi skulle ju ut o äta men det gick inte alls, blev så magsjuk så jag har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv..uuuuurk! Natten var hemsk, sprang på toa hela tiden, kunde knappt dricka vatten men för att slippa vätskebrist så tvingade jag i mig lite vätskeersättning, gamla minnen kom tibax (när jag var liten fick jag dricka det på sjukan för jag var dålig), det är ju så äckligt så man spyr av bara tanken.
Lördagen var lite bättre, vi drog ut på en shoppingrunda då jag som vanligt lämnar allt till sista dan, hittade det jag ville ha och försökte fånga dom sista solstrålarna oxå.
Söndagen var den dagen som inte behövde komma alls, åka hem, va fasen, har det redan gått två veckor?
Liam var en ängel hela flygresan hem, han tog sig lite i örat vid landningen men det verkade inte va så illa ändå. Hämtade väskorna och väntade på att Ks plan skulle landa, sen bussen till parkeringen, vädret sög hårt, kallt och eländigt var det.. burr! O mamma som bara hade sandaler på sig, tokig! Sen styrde vi hemåt och där var den resan slut...
6/12-13/12
K skulle ju som sagt joina oss den andra veckan, jag skulle möta honom nånstans i Playa de las Americas men visste inte var eftersom han skulle få reda på det först vid landning. Sen fick jag ett mess om ett hotell vars namn inte fanns överhuvudtaget på kartan vi hade, kom som tur på att ett hotell vi passerat nästan dagligen hade bytt namn vilket vi av någon konstig anledning hade noterat och hittade därför dit. Var nästan nervös inför att träffa honom igen, hade såklart saknat honom men inte så att jag hela tiden bara tänkte på honom och inte kunde göra annat typ, iaf, en buss kom men han klev inte av, reseledaren frågade om jag väntade på nån och jag sa vem, då kollade hon i sina papper och sa att han nog inte kommer..eehh, va?? Jag sa att det borde väl komma fler bussar eftersom K messade mig för en stund sen att hans buss har åkt från flygplatsen, då svarade hon nåt i stil med, ja, kanske det då..ööhh..okej?? Iaf, så kom det en buss till, ja, där måste han ju va, men nej, ingen K klev ut, blev lite rädd att jag ändå står vid fel hotell men så såg jag en tredje buss komma och därifrån klev han sen av, jag var överlycklig och fick tårar i ögonen så nog hade jag saknat honom, mer än jag själv trodde faktiskt!
Liam blev jätteglad när vi kom tillbaks till hotellet och K var med.
Dagarna flöt på, vi hade ungefär samma rutiner som hittills, men var på stranden lite mer, valde en strand där det var skyhöga vågor och gul flagga, man simmade alltså på egen risk, det var så jäkla kul att hoppa in i en våg och åka med fram o tibax, man kan såklart inte jämföra vågorna med en tsunami fast förstår nog att det måste ha gått undan, hörde idag på nyheterna att vågorna i Thailand för fem år sen var 25 meter höga, våra vågor var kanske max 3 meter och ändå rycktes man med hårt.
Vi åkte iväg på en utflykt oxå, till Loro Parque som ligger i Puerto de La Cruz, det måste nog vara den häftigaste djurparken jag besökt, dom hade späckhuggarshow, vilka makalösa djur, stora men kloka..wow alltså! Sen hade dom sjölejon, papegoj och delfinshower oxå, kollade dock bara sjölejonshowen, coola djur det där.. Djurparken var fylld med fina växter och man gick nästan hela tiden i skugga, mycket välplanerad park, fem plus.
Liam var inte så intresserad av djuren, eller så förstod han inte så mkt ännu..
Förresten så var det 40 grader varmt där på en skylt, det konstiga var bara att nästa skylt visade -25..hur går det ihop? Innan bussen skulle åka tillbaks gick vi lite längs med strandpromenaden, ännu högre vågor och röd flagga, där hade man inte velat bada, eller det får man ju inte heller.
På hotellet hade dom papegojshow en kväll, det är så häftigt att se hur dom är tränade och att dom kan så mycket saker, eller rättare sagt, att dom förstår så mycket.
På fredagen gick vi en lång promis till den finare delen av Americas, playa fanabe.. Vi stannade och åt fresas con nata, eller jag var den enda som gjorde det.. K o mamma tog annat, sen när vi kom tibax till hotellet började jag må illa och var inte alls hungrig eller sugen på nåt, vilade ett tag för vi skulle ju ut o äta men det gick inte alls, blev så magsjuk så jag har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv..uuuuurk! Natten var hemsk, sprang på toa hela tiden, kunde knappt dricka vatten men för att slippa vätskebrist så tvingade jag i mig lite vätskeersättning, gamla minnen kom tibax (när jag var liten fick jag dricka det på sjukan för jag var dålig), det är ju så äckligt så man spyr av bara tanken.
Lördagen var lite bättre, vi drog ut på en shoppingrunda då jag som vanligt lämnar allt till sista dan, hittade det jag ville ha och försökte fånga dom sista solstrålarna oxå.
Söndagen var den dagen som inte behövde komma alls, åka hem, va fasen, har det redan gått två veckor?
Liam var en ängel hela flygresan hem, han tog sig lite i örat vid landningen men det verkade inte va så illa ändå. Hämtade väskorna och väntade på att Ks plan skulle landa, sen bussen till parkeringen, vädret sög hårt, kallt och eländigt var det.. burr! O mamma som bara hade sandaler på sig, tokig! Sen styrde vi hemåt och där var den resan slut...
Kommentarer
Trackback
